Jag tänker bli rik

Vad gör du på nätet?
Kanske du har en blogg där du skriver om dig själv, delar lite tankar med världen. Du kanske har en hobbysajt där du skriver om något du kan eller är intresserad av, och hoppas på att tjäna några kronor på Adsense eller annan reklam om det går.

Själv vet jag exakt vad jag gör på nätet – jag tänker bli rik. Jag bygger sajter, jag säljer reklam, bloggar och bygger ehandelssajter. Det är det jag gör, och jag tänker tjäna mycket pengar på det.

Jag har inget vanligt jobb, jag är inte anställd av någon som säger åt mig vad jag skall göra varje dag. Sedan flera år tillbaka är internet min arbetsplats. Om jag inte drar in pengar på mina sajter, bloggar och ebutiker så kan jag inte betala hyran eller köpa mat. Det agerar som en ganska kraftig motivation att lyckas.

Jag resonerar så här:
Det är inte speciellt svårt att skaffa sig ett jobb, och få en lön på 20 eller 25 000 kronor i månaden. Jobbar man hårt och utbildar sig kan lönen efter hand stiga, du kanske kan komma upp i en månadslön på 30 000, eller 40 – 45 000 om du blir chef. Men sen tar det stopp. Mycket mer betalt än så är det oerhört svårt att få som anställd, du behöver bli VD för ett börsnoterat företag eller chef på ett statligt verk för att bli rik på arbete.

Om du istället jobbar för dig själv, via en egen firma eller på annat sätt, så ser perspektivet helt annorlunda ut. Det är inte alls speciellt lätt att tjäna 20 000 kronor per månad, eller ens 10 000 kronor, om du inte är anställd. Du måste ju själv hitta på ett koncept som tjänar pengar, jobba för att genomföra din plan och sedan hoppas att det faktiskt genererar den inkomst du siktar på. Det finns ingen som garanterar en minimilön – det kan faktiskt bli så att du lägger ner massvis med timmar på något som inte ger några pengar alls.

Men – om du väl hittar ett lyckat koncept där du tjänar pengar så finns det inget som hindrar att du upprepar det! Det finns inget glastak som du slår i som begränsar din inkomst. Drar du in 30 000 kronor en månad, kan du mycket väl dubbla eller tredubbla din inkomst genom att bara fortsätta med det du gör.

Hur gör man då för att tjäna pengar på nätet? Det ämnet kräver sitt eget inlägg tror jag, men kommentera gärna det här inlägget om du har några specifika frågor.

Vad är Agloco?

Har du hört talas om Agloco? Jag måste erkänna att fram till för några dagar sedan hade inte jag det heller. Efter att läst om det på John Chows blog blev jag dock intresserad, och letade vidare efter information.

Agloco är ett nystartat (november 2006) företag vars affärsidé är att låta dig som användare ta del av de annonsintäkter som du genererar med din aktivitet på nätet. Du kommer att få ladda ner vad de kallar en ”viewbar”, som ser ut ungefär som googles toolbar om du har en sådan.
Aglocos viewbar
Via den här applikationen kommer du att kunna söka efter information, och se textbaserad reklam från olika företag. Som tack för detta kommer du att få betalt av Agloco på flera olika sätt:

  • Del av intäkterna som ditt användande av viewbaren genererar
  • Aktier i företaget Agloco, också baserat på användande av viewbaren (maximerat till fem timmar i månaden)
  • Om du värvar medlemmar till Agloco får du ta del av de intäkter de genererar

Allt du gör på nätet genererar pengar åt någon – inte bara när du faktiskt köper något, utan även om du bara söker efter information eller surfar runt. Om du laddar upp en hemmavideo på Youtube bidrar du till sajtens innehåll, vilket gör att Youtube blir ett litet snäpp bättre. Utan alla användare som laddar upp videos är Youtube bara en smart applikation, och det finns tusentals smarta applikationer på internet. Med hundratusentals användare, däremot, visar sig Youtube vara värt 1,7 miljarder dollar när google köpte upp sajten under 2006. Detsamma gäller för de flesta av dagens stora web 2.0-sajter – Digg, Flickr, Wikipedia och MySpace. Värdet hos dessa sajter ligger i deras användarbas.

1999-2000 var jag medlem i AllAdvantage.com, som var först ut med den här idén. På ett och ett halvt år värvades anmälde sig tio miljoner människor till AllAdvantage, och de betalade ut över 100 miljoner dollar till sina användare. Tyvärr gick de i konkurs när de inte lyckades skaffa nya annonsörer lika snabbt som antalet användare växte lavinartat. Flera av AllAdvantages grundare är med nu när Agloco startar, och det verkar som man lärt sig av sina misstag från förra gången. Istället för att utlova en fast summa till varje användare (vad jag kommer ihåg var det 50 cent per timme när Alladvantage startade) så börjar man med att dela ut aktier i företaget. Dessa aktier kommer att bli mer värda efterhand som företaget växer, och det tillåter Agloco att växa hur mycket som helst utan att man går i konkurs för att man måste betala ut för mycket pengar i början, som AllAdvantage gjorde..

Det som gör det hela intressant, från mitt perspektiv, är möjligheten att värva nya medlemmar till Agloco. Ju fler medlemmar du värvar desto mer pengar och desto fler aktier kommer du att tjäna. Säg att du värvar en ny medlem, genom att han klickar på en sådan här länk som unikt identifierar dig: http://www.agloco.com/r/BBCT0467. När han då använder viewbaren i en timme får han en aktie, men dessutom får du en kvarts aktie per timme som han surfar. Om han i sin tur värvar medlemmar får du en kvarts aktie per timmar som de använder sin viewbar också.

Du -> Medlem i nivå 1 -> Medlem i nivå 2 -> Medlem i nivå 3 -> Medlem i nivå 4 -> Medlem i nivå 5

Värvningsplanen gäller i fem led, så det kan bli många aktier för dig. Agloco har tagit fram ett par bilder som illustrerar hur det kan se ut.

Jag, och dem jag värvar direkt
jag.jpg

Vidare i fyra led ner från mina direktvärvade medlemmar
Extended

Gå med i Agloco

Designa bredare sajter

När jag skall designa en ny sajt är det vanligt att jag, lite slentrianmässigt, plockar fram en gammal design. Byter ut logotypen, ändrar lite färger, fixar till navigeringen, och vips så har man en uppdaterad design färdig att använda till sin nya sajt. Och varför återuppfinna hjulet? Om du är som jag har du mycket att göra och inte lika mycket tid som idéer, och då behöver man sina genvägar.

Om designen du återanvänder har ett par år på nacken bör du dock se upp. Kanske har utvecklingen gått framåt sen du sist tittade på dina grundläggande designkriterier?

Lite historia
I internets gryning (jag tänker mig nu det kommersiella internet, inte ARPAnet eller universitetsnätverk) cirka 1994-1995 var våra bildskärmar långt från dagens prestandamonster. Platta skärmar var science fiction, och fjorton till femton tum var den vanligaste storleken. Du var glad om du hade en färgskärm!

Upplösningen på de här skärmarna var begränsad till 640 x 480 pixlar, eller VGA-upplösning. Som en konsekvens av detta designades de första internetsajterna till att inte vara bredare än 640 pixlar.

Under andra halvan av 1990-talet fortgick utvecklingen för datorer, grafikkort och bildskärmar i samma snabba takt som tidigare. Mot slutet av 1990-talet hade de flesta användare gått över till skärmar som var kapabla till SVGA-upplösning, vilket innebär 800 x 600 pixlar. Detta innebar ett jättelyft för designers, som nu kunde börja bygga sajter som var upp till 800 pixlar breda. Eller, för att vara exakt, ca 760 pixlar breda. Man måste lämna tillräckligt med plats för en vertikal scrollbar på sidan också.

I många år har man nu varit absolut tvungen att designa för användare med 800 x 600-upplösning, även om de sedan länge utgjort en minoritet. Så sent som i januari 2005 hade till exempel, enligt W3 schools statistik, hela 30% av internetanvändarna skärmar med upplösningen 800 x 600. Du kan inte designa en sajt så att nästan en tredjedel av dina besökare får en suboptimal upplevelse, det säger sig självt.

Grundläggande designfakta
En sajt kan i grunden designas enligt två principer – bredden mäts antingen i pixlar eller i procent. Om man designar med hjälp av procent faller en stor del av det här resonemanget, eftersom kolumnerna växer med bredden på skärmen. Det finns dock en mängd exempel där det är otympligt, svårt eller opraktiskt att använda procentsatser. Du har större kontroll över hur designen kommer att te sig hos användaren om du använder fasta pixelmått.

Min slutsats
Idag (mars 2007) har färre än 14% av användarna så låg upplösning som 800 x 600 pixlar [W3 Schools browser stats]. Detta antal kommer bara att minska efterhand som gamla skärmar och datorer ger upp. Jag anser att det nu är dags att gå över till att designa för dagens moderna, bredare skärmar. En design som använder 980 pixlar i bredd kan göras mycket smartare och mer användarvänlig än om du är begränsad till 760 pixlar.